AND THAT’S HOW IT STARTED, PLEASE MAKE ME STOP

20111126-000336.jpg
För det är något som trycker, långt där inom mig
Som när luften tar slut när man sprungit så snabbt man kan
Något som vill komma ut, släppa mig fri
Men är jag verkligen fångad föralltid?
Inuti pågår en ständig kamp mot gråten och ilskan
Vissa nuddar med fingerspetsarna, får en inblick i några sekunder
Tror på att det kommer ordna sig, men är ni så säkra?
I det ögonblicket ni ser dom mörka molnen i mina ögon öppna sig och det börjar regna
Kan man verkligen förstå?
Jag kan inte koppla bort min hjärna på samma sätt som kaffekokaren
Men jag lever såhär, jag kommer aldrig ta mig ur det
Jag har försökt med riktig hjälp, men blev bara värre
Vad ska det krävas egentligen?
Är det såhär mitt liv kommer se ut nu?

E

Annonser
Det här inlägget postades i TEXT. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s